Livet som självhushållare
med mjölkgetter, höns och bin.

Author:

Monika

Website: www.ekoplantan.se

En dag i veckan jobbar jag på min mottagning i Kalmar och är i en helt annan värld. Jag har totalt fokus på en enda sak och ingenting annat kräver min uppmärksamhet. Det är en skön vila från självhushållningens många och olika arbetsuppgifter och för mej är det nödvändigt att då och då samla ihop mig och bara vara helt närvarande i en sak en hel dag. Men när jag kommer hem är jag alltid lika nyfiken på vad som hänt i det mer rörliga och oförutsedda livet här hemma: hur mår djuren, hur många liter mjölk fick vi idag, hur mår plantorna i växthuset, har det grott i gurkbrättet, hur många ägg fick vi?

Samtidigt som vi valt det lilla och överskådliga livet så har intresset för omvärlden blivit större och vi håller koll på vad som händer i världen. Livet har helt enkelt fått fler skiftningar och nyanser sen vi valde att flytta hit.

Continue reading

In: Blogg | Tags:

Så har en dag gått igen. Lika full av göromål som vanligt. De flesta timmarna har tillbringats i växthuset med fröpåsar och småplantor. Med händerna i jorden trivs jag bäst. Ett par timmar gick åt till att möblera om bland alla plantor inomhus. Några vill ha det svalare nu och andra ska stå varmt och gro. Det är en ständig flytt hit och dit för att alla ska må bra.

Lena har röjt sly och spanat på vildbin. Getterna går på sitt nya bete och trivs. Det märks extra mycket en sån här varm och solig dag med nästan 15 grader. Lena klippte mej med hårtrimmern ute på gräsmattan idag, så nu är jag härligt korthårig igen.

På kvällen bakade vi bröd och fröknäcke och satte en omgång med svagdricka. Jag räknade ihop mars månads matutgifter och de landade på 2 475 kronor för oss två personer. Det var ovanligt mycket, men det beror på två saker. Dels krisen i Ukraina som gjorde att vi bunkrade en del och dels firandet av att vi slog våra påsar ihop för 14 år sen. Tänk vad tiden går.

Klimatrapporterna duggar tätt nu. I dag hörde jag på ekot att FN:s klimatpanel anser att tre fjärdedelar av världens olje- och koltillgångar måste bli kvar i marken och de rika länderna måste minska sin förbrukning märkbart. Det har vi vetat länge men är det någon som lyssnar, någon som är villig att ändra på sin förbrukning av olja?

 

Continue reading

För 44 dagar sen  sådde jag rädisor i kallväxthuset. I dag är de första klara att ätas! Det växer fint där ute, trots kyliga nätter. De sista två har varit kalla och i natt var det  -7,4 grader. Enkel fiberduk räcker fint i kallväxthuset när det är så kallt. Åtminstone om man har en hel del växter på gång och har vattnat på kvällen. Vi odlar i jordbädden och det gör också att det lagras både värme och fukt som håller frosten borta. Ute har jag dubbel fiberduk på sallad- och spenatplantorna som jag planterade ut häromdagen. Det funkar fint trots kylan. Ett knep är att se till att växterna är fuktspända, alltså vattnade innan minusgraderna kommer. Torra växter tål inte kyla bra.

I dag har jag tillbringat hela dagen i kallväxthuset. Sått, skolat och pysslat om alla småplantor. Genom fönstret har jag sett Lena klyva ved och stängsla om till getterna. När getungarna skulle ut till nya hagen var jag helt enkelt tvungen att släppa taget om fröpåsarna och gå ut och se hur det gick. En milstolpe var när killingarna hoppade upp i Lenas knä. När hon mjölkar på morgonen sitter jag med ungarna i killingboxen. Jag gör inte mycket utan låter dem utforska mej. När de kryper upp i mitt knä så passar jag på att vänja dem vid mina händer och det lönar sig verkligen i längden, både vad gäller daglig skötsel, mjölkning eller för den delen slakt. Trygghet är viktigt. Vilken glädje det är med killingar!

I dag såg en av hönorna ruvningsvillig ut, så hon fick åtta märkta ägg under sig medan jag fick några ganska hårda nyp. Ett bra tecken!

På eftermiddagen tog vi en öl i kallväxthusets värme och satt en stund och pratade om vad som ligger närmast vad gäller göromål. Vi kläckte en del bra idéer, som vi alltid gör när vi ger oss tid att bara sitta ner en stund.

Continue reading

Nu börjar utomhusarbetet på riktigt. Långa dagar när man liksom inte vill gå in. Tror man orkar hur mycket som helst. Kroppen känns öm och jag får nog bryta mej upp ur sängen i morgon bitti.

Jag har grävt, kört gödsel, krattat och fixat ett land. Fast egentligen är det fem land.

landDet långa landet längs hela vänstra sidan är planterat med jordgubbar. De andra fyra landen ska odlas med grönsaker i en fyraårig växtföljd. Det finns en färdig odlingsplan som jag berättar i detalj om på min andra blogg.

Känns rätt skönt att vara klar med förarbetet idag. I morgon ska jag nämligen så, plantera ut förkultiverade plantor och sätta lök och potatis.

Lena har beskurit hasselbuskarna och börjat kapa ved. Ja, och så har vi gjort allt det vanliga förstås. Mjölkat, gett getterna och hönsen mat, öppnat växthusen, vattnat, diskat mjölkdisken, burit in ved, burit ut massor av plantbackar med tomatplantor på avhärdning… och så vidare. I dag har det varit en full dag. Det känns i kroppen. Den vill mest bara ligga ner, titta på film och äta popcorn 🙂

Continue reading

27 Mar 2014, by

27 mars – ny början

Det känns som om det är nya tider nu. I går avslutade vi ett landsbygdsprojekt, Bygdens Marknad, som vi arbetat med i 3 1/2 år. Ett EU-finansierat projekt som tagit mycket av vårt engagemang och vår tid. Att avsluta något är en process i sig. Det uppstår ett tomrum där det tidigare varit fullt och plötsligt blir man osäker. Vad är det jag ska göra? Tiden har varit så uppbokad och den fria tanken långt borta. Måstena har avlöst varandra i en lång rad, samtidigt som det har varit stimulerande, roligt och utmanande på alla tänkbara vis. På något konstigt sätt hamnade det alltid högst upp på listan över göranden. Det man åtagit sig. Det som måste göras. Det egna fick komma om och när det fanns tid. Och så plötsligt är det över och tiden är min igen.

Tänk dig att du ägnat en tredjedel av din arbetstid åt något under flera år. Och ännu mer tid till alla tankar och funderingar. Plötsligt är det över och det känns som om du har massor av tid. En ganska skön känsla om än något osäker. Vad använde jag tiden till förut? Är det det jag ska tillbaka till eller har något förändrats? Är jag själv annorlunda? Vad vill jag nu?

Jag tror att det är viktigt att tillåta sig att befinna sig just där, i osäkerheten. Att inte veta. Så är det nu.

I dag har vi haft besök av tre av våra självhushållarvänner. Vi snackade lite med killingarna, kollade in vad som händer på odlingsfronten i växthusen och bjöd våra blivande getmjölkare på iskall getmjölk. Ett fint möte!

I kväll firar vi övergången från under till efter med musselsoppa med grädde och vitt vin.

musslor

Continue reading

In: Blogg | Tags:
Copyright © Getapulien 2014, All Rights Reserved
Powered by WordPress
Warning: substr() expects parameter 3 to be long, string given in /storage/content/75/172275/getapulien.se/public_html/wp-content/themes/inki_v.2.1/footer.php on line 54